privatedrive

Igår spenderade jag hela dagen hos min bästa vän och hennes plutta. Timmarna gick fort och när jag skulle bege mig hemåt hade det gått tretton stycken av dom. Och det konstiga är att jag lika gärna kunde ha stannat tretton till. Vi gjorde ingenting och allting. Pratade om det förlutna, om nuet och om framtiden. Vi skrattade tills vi trodde att vi skulle dö. Vi turades om att pussa på lilla Alicia. Och vi bara var. Så som vi alltid bara är. Och när jag gick hem hade jag samma värme i kroppen som man har när man är nykär - för hon får mig att må bra och älska livet. Utan henne hade allting varit bra mycket mörkare än det är nu. Dock kan jag tillägga, för att inte oroa min flickvän, att jag inte är kär. Det är bara det att hon har fått mycket av min kärlek!
Och idag fick jag besök av de två igen. Klockan tickade på snabbt som vanligt och det kändes tomt och ensamt när dom gick härifrån.